1. Visselblåsare är samma sak som läckor eller tjallare

Både media och inflytesrika personer refererar ofta till visselblåsare som tjallare, läckor eller en person som är illojal mot organisationen. Exempel på detta är uttalande från både Trumps och Obamas administration när man pratat om visselblåsare och i media är ämnet omdebatterat där experter inom ämnet gör uttalande som förstärker synen av att visselblåsning är en negativ handling.

Många av de personer som väljer att tillkännage oegentligheter eller överträdelser som de hittar i organisationen gör det oftast för att de är lojala mot sitt företag och vill hjälpa till att förbättra organisationen. Det är därför viktigt att visselblåsning som funktion uppfattas som en lojal och positiv handling samtidigt som företaget behöver vara tydliga med att kanalerna är till för seriösa händelser för att motverka finansiell brottslighet, felaktig hantering av personuppgifter eller andra incidenter inom regelefterlevnad.

2. Det ger dålig publicitet och skadar varumärket

En annan myt är att visselblåsare väljer att prata om felaktigheter de upplever direkt med journalister eller press vilket riskerar att skapa dålig publicitet om ditt företag och varumärket.

I de allra flesta fall har visselblåsaren oftast försökt att varna för problemen internt innan de väljer att gå utanför organisationen men anser inte att organisationen vidtagit några åtgärder. Genom att ha bra interna processer och ett externt stöd inom visselblåsning med återrapportering till visselblåsaren (om möjligt) skapar du förutsättning för en trygg visselblåsningsfunktion där rapporter och incidenter kan hanteras internt och negativ publicitet kring organisationen kan undvikas.

3. En visselblåsarfunktion blir överöst med rapporter och incidenter

Givetvis är det så att ju större företaget är, desto fler rapporter kommer att komma in. Enligt en undersökning från EQS 2019 rapporteras i snitt 52 fall per år i visselblåsarkanaler hos företag.

Om din visselblåsarkanal får orimligt många rapporter finns det två viktiga saker att ta med dig. Dels att funktionen fungerar väl och att era anställda känner sig trygga i att rapportera oegentligheter. Det kan också vara ett tecken på  problem i er regelefterlevnad och innebär att organisationen behöver se över processer och information till anställda. Ofta är det bra att i detta skede ta in experthjälp som kan ge utbildningar eller implementera nya processer för regelefterlevnad.

På samma sätt kan få incidenter visa på bra regelefterlevnad, eller misstro i de interna kanalerna för visselblåsning.

4. Visselblåsare blir utfrysta av kollegor

Att som anställd agera visselblåsare är ofta läskigt och otryggt. Förutom att du visar på felaktigheter i den interna organisationen finns rädslan för att dina kollegor inte kommer att umgås med dig som tidigare. Även om visselblåsaren i största möjliga mån ska hållas anonym finns risken att visselblåsarens identitet kommer ut och att man bli utfryst eller till och med mobbad på arbetsplatsen.

Även om EU:s nya visselblåsarlag kräver att arbetsgivaren ska kunna ge förutsättningar för att mobbning och utfrysning bland kollegor inte ska ske är det svårt att hitta processer som stöttar i vardagliga situationer.

Genom externa system kan ni säkerställa att visselblåsaren förblir anonym och ändå fortsätta kommunicera, genom säkra kanaler, med den anonyma visselblåsaren för att få mer information om incidenten.

Den senaste tidens skandaler, från LuxLeaks till avslöjandena om Cambridge Analytica, har enligt EU visat att visselblåsare kan spela en viktig roll för att avslöja olaglig verksamhet som kan skada allmänintresset och medborgarnas och samhällets välfärd.

Den nya lagen förbjuder uttryckligen hämndaktioner mot visselblåsare och inför garantier för att förhindra att de sägs upp, degraderas, trakasseras eller får utstå andra repressalier på arbetsplatsen. De som hjälper personer med att slå larm om missförhållanden, t.ex. släktingar, kommer också att vara skyddade. Reglerna innebär också att visselblåsare, under vissa omständigheter, får möjlighet att offentliggöra information, t.ex. till media, utan att kunna straffas för det.

Sverige kommer nu att ha två år på sig att anpassa sin nationella lagstiftning efter det nya direktivet som förväntas träda i kraft år 2021. Vi bedömer att ett bra visselblåsarsystem inte bara är ett skydd för de anställda utan också minskar företagets affärsrisk då oegentligheter och stora kostnader kan undvikas. Hör av dig till oss om du vill förstå de nya reglerna bättre och hur de kan komma att påverka just ditt företag!

Anne-Sophie Hesser