Sverige är föremål för utredning av EU för att implementeringen av IORP 2-direktivet är kraftigt försenat och Sverige kan bli föremål för böter p.g.a. detta. Även branschen har klagat på den segdragna processen och den korta tid som nu står till företagens förfogande att fatta viktiga strategiska beslut och implementera det nya regelverket i verksamheten. Men, den 17 maj offentliggjordes äntligen lagrådsremissen och den var värd att vänta på!

Arbetet inom regeringskansliet påbörjades redan 2014 med ett förslag till en ny separat rörelselagstiftning för tjänstepensionsföretag (tjänstepensionsrörelselag), ett förslag som föreföll robust, lättillgängligt och tämligen direktivkonformt. Förslaget hamnade dock i malpåse m.a.a. regeringens arbete med implementeringen av Solvens 2-direktivet. Sommaren 2018 kom sedan ett nytt förslag, en Ds, som i mycket stora delar var väsensskilt från utredningen 2014. Visserligen ett förslag till separat lag (lag om tjänstepensionsföretag) men en svårtillgänglig sådan med hänvisningar till ett flertal andra lagar, till stor del Solvens 2-identisk och därigenom betydligt striktare och mer betungande för företagen än IORP 2-direktivet. Av många aktörer betraktad som en olämplig lösning för de företag som är att betrakta som ”IORP:er”.

Remisskritiken blev därför från många håll skarp. Men nu är det nya förslaget, denna gång presenterad i en lagrådsremiss, äntligen här och det ser bra ut!

Regeringen har tagit till sig av remisskritiken och nu presenteras, återigen, en fullt självständig rörelselag som är tydlig i vilka bestämmelser i andra lagar som ska gälla och med betydligt mindre befogenheter för Finansinspektionen att reglera verksamheten genom föreskrifter. Bra jobbat!

Många synpunkter från remissinstanserna har hörsammats vilket bl.a. har resulterat i att kapitalkravet blir lägre för tjänstepensionsföretag (i linje med dagens s.k. Trafikljus), beståndsöverlåtelse kan ske fritt mellan tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag, omvandling kan ske utan begränsning, ett tjänstepensionsföretag kan tillhandahålla endast s.k. tilläggsförsäkringar och försäkringar som inte är att anses som tjänstepensionsförsäkringar kan behållas under en övergångsperiod (15 år). Härutöver omfattas tjänstepensionsföretag inte av penningtvättslagstiftningen vilket är positivt eftersom detta är ett regelverk som är illa anpassat för tjänstepensionsverksamhet. Tjänstepensionsföretagen ska dock omfattas av lagen om försäkringsdistribution. Detta för att all distribution av försäkringar, ur kundskyddshänsyn, ska omfattas av samma regler.

Lagen om tjänstepensionsföretag föreslås träda ikraft den 1 december 2019 och övergångsbestämmelser gäller t.o.m. 30 april 2020 (tjänstepensionskassor) respektive 31 december 2022 (försäkringsföretag).   

Lagrådsremissen finns här