Nybrogatan 9, Stockholm
+46 (0)8-403 777 10
info@apriorilaw.se

Nya regler för subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare – vilka tillstånd krävs?

Bakgrund – det nya konsumentkreditdirektivet (CCD2)

De nya reglerna är en del av genomförandet av EU:s andra konsumentkreditdirektiv (CCD2), Consumer Credit Directive 2. Direktivet ersätter det tidigare konsumentkreditdirektivet och syftar till att stärka konsumentskyddet och anpassa regelverket till utvecklingen på kreditmarknaden, bland annat den ökade digitaliseringen och framväxten av nya former av kreditgivning.

Genom CCD2 harmoniseras och skärps reglerna inom EU för bland annat kreditgivning, kreditförmedling, kreditprövning, information till konsumenter och krav på kompetens hos personal som arbetar med konsumentkrediter. I Sverige genomförs direktivet genom nya och ändrade svenska regler. Det innebär att även företag där kreditgivning eller kreditförmedling endast är en del av den huvudsakliga verksamheten kan komma att omfattas av nya krav.

De svenska reglerna träder i kraft den 20 november 2026. De innebär bland annat att fler företag kommer att omfattas av tillsyn och att vissa företag behöver ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen. Samtidigt skärps kraven på bland annat kreditprövning, personalens kompetens och konsumentskydd.

Vilka företag berörs?

De nya reglerna riktar sig bland annat mot så kallade subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare. Det kan exempelvis vara:

  • butiker som erbjuder kunder finansiering i samband med ett köp,
  • företag som erbjuder objektsfinansiering,
  • företag som förmedlar konsumentkrediter som en del av försäljningen av varor eller tjänster,
  • företag som erbjuder kredit online eller i fysisk handel utan att kreditverksamheten är företagets huvudsakliga verksamhet.

För att ett företag som förmedlar kredit ska omfattas av reglerna krävs enligt Finansinspektionens information att kreditgivaren lämnar ersättning till företaget för förmedlingen.

Två tillsynsmyndigheter – Finansinspektionen eller Konsumentverket

Alla företag som omfattas kommer inte att behöva söka tillstånd hos Finansinspektionen.

Vilken myndighet som ansvarar för tillsynen beror på företagets verksamhet och, i vissa fall, företagets storlek.

Finansinspektionen (FI) kommer att ha tillsyn över de företag som uppfyller kriterierna för FI-tillsyn. Dessa företag behöver också ansöka om tillstånd.

Konsumentverket kommer att ha tillsyn över mindre företag som omfattas av reglerna men inte av FI:s tillståndsplikt. Dessa företag behöver alltså inte ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen, men de måste ändå följa reglerna.

Det är därför viktigt att skilja på tillståndsplikt och regel-/tillsynsplikt. Att ett företag inte behöver FI-tillstånd innebär inte att företaget är undantaget från de nya konsumentskyddsreglerna.

När krävs tillstånd för en kreditförmedlare?

För subsidiära kreditförmedlare avgörs FI-tillsynen framför allt av företagets storlek.

Ett företag som förmedlar krediter och som har:

  • fler än 250 anställda, och
  • en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro, eller
  • en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro

ska stå under Finansinspektionens tillsyn och behöver ansöka om tillstånd.

Mindre subsidiära kreditförmedlare kommer i stället att stå under Konsumentverkets tillsyn och behöver inte söka motsvarande FI-tillstånd.

När krävs tillstånd för en subsidiär kreditgivare?

För företag som själva lämnar krediter är bedömningen mer komplex. Här finns inte en enda omsättnings- eller personalgräns som avgör frågan.

Finansinspektionen anger att flera faktorer ska vägas in, bland annat:

  • om krediten är förenad med ränta eller vissa avgifter,
  • företagets storlek,
  • hur lång faktureringstiden är,
  • om försäljningen sker online eller i fysisk handel.

Det innebär att företag som erbjuder exempelvis faktura, delbetalning eller annan finansiering behöver analysera sin verksamhet utifrån de konkreta reglerna för att avgöra om verksamheten blir tillståndspliktig.

Nya krav även om tillstånd inte behövs

En viktig förändring är att kraven inte enbart handlar om själva tillståndet.

Oavsett om företaget står under Finansinspektionens eller Konsumentverkets tillsyn kommer de nya reglerna i huvudsak att gälla. Det innebär bland annat nya krav på kunskap och kompetens hos den personal som lämnar eller förmedlar krediter.

Personalen behöver bland annat ha tillräckliga kunskaper om konsumentskyddande lagstiftning och konsumenternas rättigheter. Företagen behöver därför se över utbildning, kompetenskrav och interna rutiner innan reglerna börjar gälla.

Skärpta krav på kreditprövning

Samtidigt införs en ny konsumentkreditlag som innebär skärpta krav på hur kreditprövningen ska genomföras.

Vid en kreditprövning ska kreditgivaren bland annat inhämta uppgifter om konsumentens:

  • inkomster,
  • utgifter,
  • skulder,

samt beakta andra relevanta ekonomiska förhållanden, exempelvis borgensåtaganden.

För företag som idag har relativt enkla processer för exempelvis faktura eller delbetalning kan detta därför innebära behov av förändringar i både systemstöd, processer och dokumentation.

När måste tillståndet vara på plats?

För företag som redan bedriver verksamheten före den 20 november 2026 och som omfattas av tillståndskravet gäller en övergångsperiod.

Dessa företag måste lämna in sin ansökan om tillstånd till Finansinspektionen senast den 20 november 2027. Företaget får fortsätta bedriva verksamheten medan ansökan handläggs, under förutsättning att ansökan har lämnats in inom rätt tid.

Företag som börjar bedriva verksamheten efter den 20 november 2026 måste däremot ha fått tillstånd innan verksamheten påbörjas.

Finansinspektionen anger att ett beslut normalt fattas inom 120 dagar från det att ansökan är fullständig och ansökningsavgiften är betald.

Vad bör företag göra redan nu?

Företag som erbjuder faktura, delbetalning, finansiering eller kreditförmedling bör därför redan nu kartlägga sin verksamhet.

En lämplig genomgång bör bland annat omfatta:

  1. Vilka kreditprodukter erbjuder företaget?
  2. Är företaget kreditgivare eller kreditförmedlare?
  3. Får företaget ersättning från kreditgivaren för förmedlingen?
  4. Vilka räntor och avgifter tas ut?
  5. Hur lång är kredittiden/fakturatiden?
  6. Sker försäljningen online, fysiskt eller både och?
  7. Hur stort är företaget sett till antal anställda, omsättning och balansomslutning?
  8. Vilken myndighet kommer att ha tillsyn över verksamheten?
  9. Krävs tillstånd från Finansinspektionen?
  10. Har personalen den kunskap och kompetens som krävs?
  11. Uppfyller företagets kreditprövning de nya kraven?
  12. Behöver avtal, kundinformation, system och interna rutiner ändras?